little girl lost I & II
Så... Åter i skolan och vardagen. Helgen är över och utan egentlig vila är jag såklart dödstrött redan. Jag måste typ åka till ön för att kunna vila upp mig ordentligt. Katterna, Henric och Buffy är mitt Valium som lugnar, läker och tröstar.
Lördagen bjöd på thai-mat i Shirleys lägenhet, tv, vin och uppsnyggning inför utgång. Sedan kom Donna med Irish Coffee och sin egen underbara, underbara uppenbarelse. Att träffa henne var som att ha läst en recension om en ny glassort som låter väldigt god och sedan köpa den bara för att inse att den var ännu godare än så - den var nämligen 5 av 5 strykjärn!
Tyvärr var utelivet i Linköping denna helg motsatsen. Nivån var typ spyende 20-åringar i ett hörn och ugly-klubben på semester. Banana split-drinkarna på hotellbaren innan överraskade dock (4 av 5 strykjärn - ta sexor för rejäl smak).
Hemgång tidigt, lite mera sprit och häng och sedan prat i telefon till fem med Shirleys kompis Paul. He's kind of nice.
På söndagen intet nytt. Frukost på stan, hem med kvällstidningar + bilagor (samt Donna som vi stötte på i affären) och sedan slackning i soffan med nötter, choklad och lagom loja och dissande diskussioner. Jag tycker mig minnas att Ebba von Sydow fick flest kängor. Jag har tidigare varit lite kluven inför henne eftersom jag inte riktigt kunnat bestämma mig för om jag bara ska dissa henne rakt av eller faktiskt respektera henne för det hon ändå gör på sitt eget vridna sätt. Jag har samma inställning till Paris Hilton.
Efter helgens intervjuer känns dock valet självklart - det blir dissning. Man kan liksom inte få annat efter citat i stil med "jag vill nog inte kalla mig överklass eftersom jag jobbar så hårt" - snarare tycker hon att hon är ett arbetarbarn (ehhh...). Att dessutom påstå att Paris Hilton aldrig skulle kunna klara av hennes jobb på veckorevyn är väl lite naivt - jag tror att det skulle gå alldeles utmärkt. De är båda födda med ädelmetall i mun samt verkar vara rätt ambitiösa inom svängen mode/skönhet/trender/andra s.k. tjej-saker. Jag får väl gå loss på "Confessions of a heiress" och få ett hum om Paris också - Ebbas bok orkar jag nog inte ens läsa med tanke på våra olika referensområden.
Efter detta underbara slöande for jag hem med kvällståget och landade i Stockholm alldeles för sent.
Idag var det skola och Ju-Jutsu och sedan hemgång till underbart bad och nu te och rostat bröd med "Robertson's Seville Orange Marmalade - limited edition" (5 av 5 strykjärn).
Läst sedan sist: Rocky 9 - Martin Kellerman (5 av 5 strykjärn) - nu är det läge för killen att skriva mer för jag har abstinens (man får det av överdosering med abrupt slut). Tröstar mig med att en del nytt dyker upp i DN.
Lördagen bjöd på thai-mat i Shirleys lägenhet, tv, vin och uppsnyggning inför utgång. Sedan kom Donna med Irish Coffee och sin egen underbara, underbara uppenbarelse. Att träffa henne var som att ha läst en recension om en ny glassort som låter väldigt god och sedan köpa den bara för att inse att den var ännu godare än så - den var nämligen 5 av 5 strykjärn!
Tyvärr var utelivet i Linköping denna helg motsatsen. Nivån var typ spyende 20-åringar i ett hörn och ugly-klubben på semester. Banana split-drinkarna på hotellbaren innan överraskade dock (4 av 5 strykjärn - ta sexor för rejäl smak).
Hemgång tidigt, lite mera sprit och häng och sedan prat i telefon till fem med Shirleys kompis Paul. He's kind of nice.
På söndagen intet nytt. Frukost på stan, hem med kvällstidningar + bilagor (samt Donna som vi stötte på i affären) och sedan slackning i soffan med nötter, choklad och lagom loja och dissande diskussioner. Jag tycker mig minnas att Ebba von Sydow fick flest kängor. Jag har tidigare varit lite kluven inför henne eftersom jag inte riktigt kunnat bestämma mig för om jag bara ska dissa henne rakt av eller faktiskt respektera henne för det hon ändå gör på sitt eget vridna sätt. Jag har samma inställning till Paris Hilton.
Efter helgens intervjuer känns dock valet självklart - det blir dissning. Man kan liksom inte få annat efter citat i stil med "jag vill nog inte kalla mig överklass eftersom jag jobbar så hårt" - snarare tycker hon att hon är ett arbetarbarn (ehhh...). Att dessutom påstå att Paris Hilton aldrig skulle kunna klara av hennes jobb på veckorevyn är väl lite naivt - jag tror att det skulle gå alldeles utmärkt. De är båda födda med ädelmetall i mun samt verkar vara rätt ambitiösa inom svängen mode/skönhet/trender/andra s.k. tjej-saker. Jag får väl gå loss på "Confessions of a heiress" och få ett hum om Paris också - Ebbas bok orkar jag nog inte ens läsa med tanke på våra olika referensområden.
Efter detta underbara slöande for jag hem med kvällståget och landade i Stockholm alldeles för sent.
Idag var det skola och Ju-Jutsu och sedan hemgång till underbart bad och nu te och rostat bröd med "Robertson's Seville Orange Marmalade - limited edition" (5 av 5 strykjärn).
Läst sedan sist: Rocky 9 - Martin Kellerman (5 av 5 strykjärn) - nu är det läge för killen att skriva mer för jag har abstinens (man får det av överdosering med abrupt slut). Tröstar mig med att en del nytt dyker upp i DN.
2 Comments:
liza baby, rörd och tedrucken sitter jag här och längtar. vi måste se snart igen. all min kärlek!
du ar sa snall=)
(och nej, giftemalet ar endast en onskan hihi)
nar kommer du till Ísland och halsar pa egentligen?
Skicka en kommentar
<< Home