lycka = iPod nano och systeryster

Nu är jag hemma på Ön igen och jag har så mycket att göra men får inget gjort. Har inte orkat engagera mig i att skriva här på några dagar nu, har mest suttit hemma och smekt min nya MacBook och lyssna på min underbara lilla iPod. Lycka kan visst köpas för pengar.

Har tagit tag i Hultsfred och fixat hela högen med papper från årets festival, det är utvärdering nästa helg så jag kände mig något manad. Det börjar bli klart så nu har jag bara allt oöverstigligt plugg framför mig istället. Måste ta tag i skolan och stirra på papper och repetera jävla integraler och derivata som jag helt och hållet förträngt under året. Annars är det faktiskt bra i skolan, har tre klasskompisar som är bra och smarta på olika sätt och nästan allt är kul och intressant som vi lär oss. Det kunde varit värre.

Har hängt en massa med Snöret och fått lite hjälp med datorn och lägenheten. Igår blev jag hämtad av Henric i Norrtälje och vi käkade med Angelica innan det blev lite handling och alkoholinköp.
Väl hemma på Ön kom Bettan (bästa, saknade låtsassystern) över på fika och var rätt opepp på livet eftersom hon och Jon gjort slut. De brukar i och för sig göra det rätt ofta och har hittills alltid blivit ihop igen men det verkar kanske vara allvar den här gången. Jag hoppas i alla fall att det är allvar för de är uppenbarligen inte bra för varandra hur mycket de än älskar och de borde om inte annat ta en låååång paus i sitt förhållande. Det bästa är i alla fall att Bettan är tillbaka och kanske kommer att vilja hänga lite mer med mig, jag har saknat henne typ hela sommaren eftersom hon och Jon bara varit med varandra och hon inte haft någon energi över till någon annan.
Tove och Angelica kom också över och med Bag och senare Pelle blev det en rätt trevlig kväll med vin på verandan. Ikväll upprepas den men med uppdatering av kräftor och goda saker.

Trots allt är jag ändå rätt lost i min tankevärld så jag antar att det inbokade besöket hos psykologen på torsdag är berättigat. Jag kommer att överleva. Jag kan överleva allt. Jag har överlevt det mesta. Trots det är det lika svårt varje gång något nytt händer i ens huvud som får en att tvivla. Det är mycket jag vet och har koll på men det är fan lika mycket som jag inte har en jävla aning om.